48

Vilken jävla vecka förra veckan var.

Låt oss gå igenom dag för dag, bara för skojs skull!

Måndag:
Kliver upp tidigt som vanligt, hittar ett barn i soffan. Han är sjuk. Spyr och håller på och äcklar sig. Sån där magsjuka som jag aldrig haft. Jag försöker koncentrera mig på att jobba lite, men det är svårt när man tar hand om ett barn som är sjukt märkte jag snabbt.

Efter middagen var det kör. Kören kan fortfarande inte låtarna. Det var då mindre än 3 veckor till konsert.

Tisdag:

Barnet är fortfarande sjukt. Jag skickar ut ett sjukt långt mail till hela kören med en jävla massa information. Efter det börjas det. Jag får 2000 mail (jag överdriver aldrig) tillbaka och det visar sig att sopranerna har ett internt bråk. Detta bråk ska visa sig ta tre dagar och ytterligare 5000 mail att lösa. På tisdagar åker jag normalt till gymmet, det blev inte av den dagen. På kvällen när jag sitter där och vi ätit middag så kommer mamman hem. Pappan och mamman går iväg och pratar och sedan kommer pappan ut och viskar till mig att "jag måste ta Iona till sjukhuset, hon har skyhögt blodtryck och stickningar i armen, säg inget till barnen".
Sedan försvann de. Och där satt jag med tre barn som undrade var tusan deras föräldrar var. Som tur är var det bara högt blodtryck som var problemet.

Onsdag:
Alla barn kommer iväg till skolan och jag får lite lugn och ro att arbeta! Trodde jag ja.

Högstadiet ringer och nu är det äldsta barnet också sjukt. Väcka pappan som jobbar natt och säga till honom att åka och hämta sjuklingen. Efter det så spenderade jag hela onsdagseftermiddagen med att måla vardagsrumsväggar.

Torsdag:

Äldsta barnet var fortfarande sjukt och jag fortsatte med att måla vardagsrumsväggar.

Runt middagstid började jag känna mig lite yr, men jag tänkte att det hade med hunger att göra, så jag åkte iväg på handbollsträning ändå. På vägen hem kände jag mig svimfärdig. Inget man gärna vill känna sig när man sitter på en moppe. Jag kom hem, satt mig ner och vid datorn och det blev bara värre och värre.
Sedan bara kom det. I min sopkorg. Den där magsjukan jag aldrig hade haft. Frossa och sånt där mysigt hela natten.

Fredag:

Vaknade klockan 7, för jag visste inte om mamman visste att jag var sjuk. Hittade äldsta barnet på golvet i badrummet med en skål framför sig. Mamman vaknade och sa till mig att gå och lägga mig. Det gjorde jag. Sedan sov jag till och från till klockan 17 den eftermiddagen, trots att det renoverades vardagsrum precis utanför min dörr hela dagen.

När jag vaknade mådde jag bättre, men dock inte så bra att jag hade kunnat ta mig till London och träffat kära Nille som var bestämt sedan långt innan, men så pass bra att jag kunde öva pausunderhållningsmaterial med killen som ska kompa mig på gitarr, för det var tydligen enda gången det kunde ske. Kom hem sent gjorde jag också.

Lördag:

Vaknade med dödshuvudvärken och slängde tillslut i mig ett paket med värktabletter som inte hjälpte alls. Försökte få något vettigt gjort alls, men det gick inte så bra. Åt lite middag (som jag fick behålla, YES) och sedan gick jag på teater, själv. Jag gör mycket själv. Inte alls deprimerande. Det var himla underhållande faktiskt och jag träffade min 45-åriga bästis också så helt ensam blev jag inte tillslut. Drack två öl och vinglade hem (jag hade alltså bara ätit lite lasagne sedan torsdagen). Kom på att jag skulle spela handboll dagen efter och blev lite arg på mig själv för att jag drack öl. Satte väckaren på 7 och gick och la mig.

Söndag:

Mådde fruktansvärt dåligt när jag vaknade, men hade inget nummer jag kunde ringa och meddela att jag inte skulle komma så jag åkte iväg ändå! Iväg åkte vi till Leyton, London. Väl där visade det sig att den fantastiska hall vi skulle spela i var ett tält med samma temperatur inne som det var ute. SVINKALLT! Jag är inte den som är den, men när jag värmde upp i mål så gjorde det satans ont att få skotten på händerna kan jag lova. Som tur var så dök vår målvakt upp och jag slapp stå i mål! Matchen gick åt helvete, vi förlorade med 30-13, men då spelade vi också mot Englands bästa lag. Kom hem, åt middag, andades ut och tänkte att nästa vecka kommer INTE bli lika hemsk!

Men jo, det kommer den.
Hur vet jag det?
Jo för jag började morgonen med att hyvla bort halva min tumme.